På visit

Igår var jag på visit första gången, en kompis till husse och matte som jag träffat för. Hon är jättetrevlig och så har hon ett stort lockigt hår som man kan gnossa massor emot. Nu fick jag följa med matte, jättekonstigt, plötsligt började hon packa ihop saker, satte på mig selen och tog bilnyckeln... Jag har ju aldrig åkt bil ensam med henne sen jag var liten valp! Men jag hoppade glatt in i bilen, äventyr är alltid kul. Sen åkte vi en ganska kort bit, och när matte öppnade bakluckan så var vi på ett ställe jag aldrig varit förut, jättespännande! In i ett trapphus och uppför en massa trappor, matte lät mig inte stanna och nosa på allt som luktade gott tyvärr. Längst upp stod det en dörr på glänt, och det luktade främmande så jag var tvungen att smyga in. Därinne fanns M, och en massa spännande saker att lukta på! Och gnossa med huvudet emot så klart, det är jätteviktigt! Vi stannade inte så länge, vilket var synd för jag ville ju undersöka mer, men koppel på och sen promenad, konstigt nog gick vi en bit och sen var vi plötsligt vid Sidsjön, där jag har gått förr. Där är det alltid spännande att gå, en massa hundar, människor med konstiga pinnar i händerna, och människor som springer förbi. Efter ett varv gick vi tillbaka hem igen, och det hela var så jobbigt att jag är jäääääättetrött idag, tur att soffan finns.

1000 hundar, och så jag...

Morgonen därpå blev jag väckt ännu tidigare, jag och matte blev instuvade i en bil och så åkte vi iväg, men inte till samma ställe som dagen innan! (sånt har jag full koll på, försök inte lura mig!). När jag hoppat ur bilen så ser jag ännu fler människor och häftigast av allt; ännu fler hundar!!!

Sen går vi in i ett stor hus, som inte luktar monster, och därinne är det hur många hundar som helst. Jag väntade otåligt på att de där människorna skulle sätta upp burarna igen, här bara måste jag ju upp så jag kunde se alla bättre.

Överallt var det hundar, säkert 1000 stycken, och inte var de stilla heller, det var faktiskt jättejobbigt att ha koll på alla samtidigt, men jag försökte i allafall. Det var första gången (ok, egentligen var första gången dagen innan) jag såg så många som var likadana so jag, men de flesta av dem låg i burar, de har nog inte förstått att man måste ha koll på allt.

Mina öron, näsa och ögon blev nästan utslitna av att ha koll på allt, och inte blev det lättare när mina människor inte stannade kvar på rätt plats utan försvann när jag råkade titta åt fel håll...

Rätt vad det var så började människorna bli mer nervösa, lilla stormatte gick och bytte kläder, stormatte stod och svor över koppel, som om jag skulle behöva ett till, det räcker väl med selen? Och min matte var plötsligt jättenervös hon med... tydligen så skulle de ha samma färg på kläderna och vi skulle ha fina koppel för idag var det en "riktig" utställning, hörde jag dem prata om.

Sen var det dags, jag och mina bröder, Watson, David och Bonus skulle in i ringen samtidigt, och det var kanske därför min matte var så nervös för hon har tydligen inte gjort sånt på 25 år. När man kommer in ska man stå fint en liten stund och sen ska man tydligen springa fint också. Men hur ska jag kunna koncentrera mig på att springa fint när mattan luktar hund? Hur mycket hund som helst! När vi kommit halvvägs så lossnar mattes nummerlapp och hon blir ännu mer stressad, vilket gör mig stressad med. Efter en massa krångel så hittar stormatte en lösning som funkar för mattes nummerlappshållare har gått sönder visar det sig. Ungefär precis då är det min tur... Det slutar med att domaren kallar mig valpig, vad valpig? Jag är ju faktiskt 9 månader! Inte är det väl mitt fel att jag inte har tid at stå still på det är underliga bordet, det är ju min uppgift att ha koll på alla hundar i hallen ju! Hur det gick? Njae, det tycker jag inte att vi ska prata om alls faktiskt...

En stund senare var det en massa krångel och diskuterande igen, tydligen var det nåt nytt på gång. Men jag blev petad från team Turbolines, även stormatte tyckte att jag var för valpig. Efter rasbedömningen så var det bästa avels- och uppfödargrupp och vi gick vidare i båda, eller ja, mina syskon alltså. Men det visade sig att stormatte inte kunde bestämma sig om vi skulle stanna kvar eller inte, hon tyckte visst att det var meningslöst pga domaren, för han kom från Gävle? Till slut ledsnade matte, lilla stormatte och deras bror på stormattes velande och bestämde att vi skulle stanna. Väntan blev lång, jag hade ju inte tid att sova utan var ju tvungen att ha koll på alla hundar... David däremot, han sov han.

Dagen slutade med att människorna var ännu mer nervösa, och sen gick mina syskon in i en större ring, men det gick inte så bra. Stormatte sa till alla andra att hon ju sagt det hela tiden. Alldeles efter så sprang de in igen, tillsammans med fyra andra avelsgrupper, återigen så sa stormatte att de bara skulle komma sist. Tji fick hon, för det blev en BIS2-placering för min mamma och syskon! Och min matte klarade det nästan också, fast min syster Kenza nu var lika "valpig" som de påstod att jag var.

Efter en lång dag fick jag äntligen komma hem och sova, sova, sova... Och om det nu blir fler utställningar så önskar jag mig ett eget utställningskoppel, och en nummerlappshållare till matte, i julklapp.

Utställning? Utställning!

För några veckor sedan var jag på utställning, min uppfödare (som också är mattes mamma) tyckte att det var en bra idé att passa på när det var två utställningar i Sundsvall samma helg. Tillsammans med nästan alla mina syskon blev det debut, allt under kennel Turbolines flagga.

Så det här är vad som hände, första dagen.

Jag borde ha anat att det var något på gång, på torsdagkvällen kom min lilla stormatte (mattes syster Erica som också är delägare i kenneln) förbi och klippte klorna, jag förstår inte vad det ska vara bra för egentligen, långa klor är ju praktiskt när man ska dra åt sig en leksak eller filt i soffan liksom... Kvällen därpå stoppade matte in mig i duschen, och även den här gången glömde hon att jag faktiskt inte gillar kallt vatten. Till slut, efter att jag hade försökt smita en massa gånger, kom hon på att jag ju vill duscha i samma temperatur som hon själv, och då blev det ju mycket bättre. Men att vara blöt är hemskt, och den där dumma fläcken på ryggen som jag inte kommer åt att torka själv torkar ju aldrig, och då blir jag kall och fryser.

Morgonen därpå, jättetidigt faktiskt, kom stormatte och hämtade mig och matte, husse valde att springa Broloppet istället fast det var kallt och blött ute! Hur kan man välja det när man kan sitta inne i värmen? Eftersom mina syskon också var i bilen var jag tvungen att sitta i bur, vilket jag verkligen inte gillar för när jag åker bil vill jag ju kunna ha koll på alla andra bilar, och människor, och hundar, och.. tja, i princip allt faktiskt.

Väl på plats gick vi in i ett hus som luktade jättekonstigt, av stora fyrbenta monsterdjur fick jag sedan lära mig när jag och matte gick ut på en kissrunda, och det var hundar överallt! Det var hur spännande som helst, så spännande att jag inte kunde sitta still och inte bara höll på att studsa ur pälsen utan även ur selen. Efter en stund så kom jag på att om jag satt på buren, som mina syskon fick ligga i, jag vägrar sitta i bur i onödan, så hade jag mycket bättre utsikt och kunde ha koll på alla.

Titta här vad synd det var om mina stackars syskon;

Sen fick jag plöstligt inte spana mer, utan skulle in i nån sorts ring och springa och visa upp mig. Jag hade hört matte muttra lite veckan innan att hon borde "utställningsträna" mig, tydligen innebär det att man ska kunna trava fint, stå fint och dessutom stå på ett bord medan en främmande människa stoppar in händerna i munnen på en. Som tur är tycker jag att människor är ok, så det fick han väl, men kul var det då inte. I slutänden fick jag i allafall ett "very good" och slog i allafall brorsan Bonus, även om det så klart var David som vann. Enligt stormatte så ska han göra stor utställningskarriär, så lägg namnet Turboline's Taste of Africa på minnet! Förutom att jag skulle göra de där konstiga sakerna så tyckte matte att hon inte ville springa själv och se fånig ut, så stormatte försökte.. Att de där människorna aldrig lär sig att jag måste ha full koll på min flock, alltid, så jag hade inte riktigt tid att uppföra mig, jag måste ju leta efter matte i mängden med människor.

Lilla stormatte tycker utställning är mycket roligare än vad min matte gör, och det gör min syster Kenza också.

Dagens avslutades med att vi allihop tävlade om bästa avelsgrupp och bästa uppfödargrupp, så lite duktig var jag i allafall, men oj, vad jobbigt det var! När jag kom hem var jag jättetrött, men efter att ha sovit några timmar så orkade jag leka lite grann i allafall.

Såna här konstiga saker får man tydligen om man är duktig, men vad vet jag, jag fick ju ingen! 

Om dag två berättar jag nån annan dag, den var ännu mer spännande...

En vanlig dag..

jaha Sherlock vad har du gjort idag?
-blivit utsläpad i kyla och blöta
tittat ut genom fönstret
tittat ut genom fönstret
tuggat sönder leksak
slagits med kudden
-sen tittade jag ut genom fönstret, igen
tittade ut genom fönstret
tuggade lite tuggben
tittat ut genom fönstret, såg nåt och sprang in i sovrummet, upp i sängen och rev ner lampan...
-och det blev bra?
-jo, jag tyckte att husse och matte behövde en påminnelse om hur man byter säkringar, och att de behöver fylla på förrådet av proppar
-mhm..
-tittade ut genom fönstret och spanade efter husse, men jag missade när han kom hem för matte tyckte det var för mörkt att sitta i soffan...
tittade ut genom fönstret
och nu ska husse släpa ut mig i det kalla, blöta mörkret igen, som om jag behöver gå ut liksom?
-men har du inte sovit nånting?
-nä, när skulle jag haft tid med det?